Nu när skolarna har startat så ska vi väl inte plåga er med svensk grammatik också?

Jo, faktiskt för en liten stund.

Det kan vara klokt att ta utgångspunkt där vad gäller matchen mellan Kronäng och Somali FF under tisdagskvällen.

Som ni alla såklart redan har stenkoll på, används tempusformen ”perfekt” för att böja verbet när någonting redan har hänt.

Exempelvis: ”Jag HAR SLAGIT en felpassning”.

Inte särskilt svårt.

Desto svårare kan det vara att omedelbart skifta fokus från passningen man just HAR MISSAT till den man alldeles strax SKA SLÅ – dvs. ”futurum”.

Idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet handlar mycket om psykologi – det gör den extra intressant.

Spelformationer, passningstrianglar, djupledsspel, fasta situationer.

Vi kan förbereda oss minutiöst vad gäller precis allt det där – men så finns det hela tiden psykologiska faktorer som går in och påverkar på ett sätt som gör att det ändå inte blir som vi har tänkt oss.

Om man lägger energi på varje passning man redan HAR MISSAT – innebär det automatiskt att det finns mindre energi och koncentration kvar till nästa passning man SKA SLÅ – dvs. den av de båda som vi fortfarande har möjlighet att påverka.

Sammanfattning

Många enkla bolltapp ledde fram till en ryckig matchbild utan någon vidare struktur inledningsvis.

Kronäng hade vissa svårigheter med positionsspelet defensivt, Somali kunde ta kommandot och var laget som skapade chanserna.

Hemmalagets bästa möjlighet uppkom när David ”Puyol” Stolt gav sig av på en av många vältajmade djupledslöpningar från mittfältet och lyckades få bollen över målvakten, fast olyckligtvis tog den sig en retfull bana i ribban och ut och det vackra målet uteblev.

Inte på något sett ologiskt sett till matchbilden, hade Somali tagit ledningen och dessutom utökat på straff.

Men Kronäng började med ett något enklare spel hitta in i matchen under slutfasen av den första halvleken och stod sedan för en mycket bra start på den andra, när man var på god väg att ta sig tillbaka in i den.

Felix ”Henke Larsson” Hultman som ständigt var i rörelse kapades i straffområdet och Edvin ”den listige” Sundström kunde på ett lugnt och behärskat sätt reducera med så mycket som 35 minuter kvar att spela.

Känslan var att Kronäng var på väg att utjämna - men så kommer vi till det där med psykologin och hur de påverkar fotbollsmatcher.

Efter att Somali hade utökat ledningen på nytt, lyckades Kronäng aldrig släppa de negativa tankarna, hitta tillbaka och bortalaget kunde, med ett par snabba mål till, definitivt stänga det hela.

Det är ju inte så att Kronäng, från en minut till en annan, plötsligt inte kan spela fotboll längre, efter att ha gjort det på ett bra sätt i en dryg halvtimme. 

Det handlar mycket om mentala spärrar man skapar för sig själv när fokus inte längre riktas mot de saker vi har möjlighet att påverka.

Det var verkligen synd för även om det inte var något snack om att Somali var det bättre laget den här kvällen och vann rättvist – hängde Kronäng med på ett klart bättre sätt en vad slutsiffrorna visade.

Det är helt okej att killarna i hjular runt planen i sambatakt efter en förlust – det är bra att de vill mer än så och det är tillåtet att vara missnöjd efteråt.

Men för den sakens skull behöver det inte innebära att HELA matchen var katastrof - för det var den verkligen inte.

Det var starkt att komma tillbaka mot en svår och skicklig motståndare i ett så prekärt läge och om vi nästa gång bara kan se till att övergången från ”perfekt” till ”futurum” går snabbare och mer friktionsfritt, kommer vändningen också att kunna fullbordas.

Tack ska ni ha grabbar!

//Henrik Johansson