En inomhusturnering för tonåringar i Kinnarp en tidig söndagsmorgon i slutet av november.

Det är väl inte så mycket att hetsa upp sig för?

Eller så kanske det är precis tvärtom?

Idrottens kraft är så oövervinnerligt stark att den har en förmåga att skapa en bubbla runtomkring oss.

En bubbla som kan få oss att glömma bort både tid och rum.

En bubbla som i de allra flesta fallen spricker för eller senare – något som kan vara både smärtsamt och svårt att acceptera.

Men så ibland inträffar något som avviker från det normala.  

Idrotten drar iväg med oss och skapar ett tillstånd när bubblan aldrig spricker, utan istället lyfter mot nya höjder.

Plötsligt står där ett gäng hysteriskt glada och stolta fotbollsgrabbar med Kronängsmärket på bröstet och firar tillsammans med medaljer runt halsarna och bucklan i skyn.

Själv står man där och njuter av att se ljusen som har tänts i killarnas ögon och lyser så starkt och vackert att man funderar på om Lucia har kommit tidigt i år.  

Efter en rad känslostormar är man samtidigt helt urlakad och ställer sig frågan:

Vad var det som hände idag egentligen?

Istället för att försöka besvara den frågan, räcker det att beskåda den slutbild som båda Kronängslagen samlades i.

En slutbild som säger mer än tusen ord.

Gruppspel

Kronängs IF 1 - Tomtens IF (2-0)

Kronäng gjorde det omgående svårt för sina motståndare med det kollektiva försvarsspelet, som ledde fram till flertalet omställningar.

Halvvägs in i matchen satte Isak ”the magic left foot” Sångberg fart i just en sådan och väggspelade med Ali Abdirahman som sedermera kunde avsluta i öppet mål.

I nästa kontring väggspelade Isak istället med Adnan ”GarBale” Mohammad och såg den gången själv till att ge sitt lag en utökad ledning som stod sig matchen ut.

Kronängs IF 2 - KSV (1-0)

Kronäng stod på nytt mycket bra i försvarsspelet och hittade, förutom via omställningarna, fram till många fina lägen via bra uppspel centralt och genom att fylla på med löpningar längs kanterna.

Med två minuter kvar slog Alexander Mohammadian en snabb inspark till Arvid Elmgren ”Captain Fantastic” Kopp som avslutade direkt och på den efterföljande returen dök Oskar ”Ankara” Omar upp som i fornstora dagar och satte dit det matchavgörande målet.

 

IFK Skövde 2 - Kronängs IF 1 (0-1)

En match där Skövde hade mest boll, men där Kronäng skapade flest chanser genom att frustrera sina motståndare med det kompakta försvarsspelet och ställa om.

Skövde tilläts egentligen enbart skapa chanser via skott från distans och då var Rami Alhazouri i målet verkligen med på noterna.

Enda gången Skövde kom igenom och fick ett jätteläge tog Marwin Skoglund ett för matchen helt avgörande hemjobb (så viktigt!) och lyckades få undan bollen strax innan den skulle passera mållinjen.

Med knappa minuten kvar att spela fick sedan Ail Abdirahman ett infall där han utmanade sin motståndare, tog sig in centralt och skaffade sig ett skottläge från cirka tio meter. Ett skottläge som han förvaltade genom att borra in segermålet vid den högra stolproten.

KGIF P - Kronängs IF 1 (1-9)

Inför nästa match pratade vi framförallt om att ha rätt inställning från början och med två snabba mål redan i den första matchminuten verkade det som att killarna hade tagit till sig detta.

Ett par mål senare gick koncentrationen ner något när Kronäng ville testa på att pressa högt. Men när laget väl föll tillbaka till det lägre försvarsspelet, kom också koncentrationen tillbaka och då spelade killarna en mycket sevärd fotboll som resulterade i många mål framåt.  

Adnan ”GarBale” Mohammad som hade gett indikation på att han var sliten och ville vila den här matchen, stod för fyra fullträffar och Ali Abdirahman hittade nätet även den här gången.

Men roligast av allt var att 05:orna Isak ”den långe” Nilsson och Marwin Skoglund tog för sig rejält och var med och bidrog med två respektive ett mål. Härligt att se Isak och Marwin!

Kronängs IF 2 - IFK Skövde 1 (0-3)

I den här matchen kom Kronäng in fel från början och lyckades aldrig hitta tillbaka in i en match som Skövde vann både klart och rättvist.

Efter matchen såg killarna redan ut att sitta i bilen på väg hem till Borås, men seger i den avslutande gruppspelsmatchen skulle innebära avancemang från gruppspelet.

Vedums AIS -   Kronängs IF 2 (0-2)

Vi pratade inför matchen om att det som avgör hur vi presterar (oavsett om det är på fotbollsplanen, i skolan eller på jobbet) är vår mentala inställning till det vi ska göra.

Med tanke på hur känslan var efter den föregående matchen och förutsättningarna som rådde – med krav på seger för att gå vidare – var det här kanske dagens allra starkaste lagprestation.

Kronäng gick nämligen ut uppskruvat till max och stängde igen butiken totalt för sina motståndare som aldrig lyckades hitta något motmedel mot det tighta intensiva försvarsspelet.

Samtliga spelare tog ett stort ansvar i hemlöpningarna, samtidigt som Read ”Big Bob” Alhrsi var aktiv i målet och stod för ett flertal utrusningar där han avstyrde många situationer som annars hade kunnat leda fram till målchanser.

Målchanser skapades i tillräcklig mängd för att vinna matchen, men när Oskar ”Ankara” Omar sköt i stolpen på frispelning från Felix Hultman var känslan att det kanske var en sådan dag när det inte var meningen att det skulle gå.

Men så fem minuter från slutet slog Felix Hultman en kort inspark till Arvid Elmgren ”Captain Fantastic” Kopp som avslutade direkt, distinkt och välplacerat i det långa hörnet.

Felix Hultman spelade sedan även fram Oskar ”Ankara” Omar till målet som definitivt stängde matchen under slutminuten.

En grymt imponerande prestation som innebar att laget var klart för semifinal.

Kronängs IF 1 - IFK Falköping (1-0)

Minst oavgjort räckte för att Kronäng skulle säkra gruppsegern, ställas mot det andra Kronänglaget i semifinalen och därmed säkra att minst ett Kronänglag skulle nå finalen.

Återigen en superhabil defensiv insats i en match som avgjordes halvvägs in när Isak ”the magic left foot” Sångberg hittade upp med ett inspel centralt till Adnan ”GarBale” Mohammad som i sin tur direktskarvade till Ali Abdirahman som avslutade direkt strax framför målvakten.

Semifinal

Kronängs IF 1 – Kronängs IF 2 (3-0)

En märklig känsla när lagen som hade träningsspelat mot varandra på träningen dagen före plötsligt ställdes mot varandra i skarpt läge.

Båda lagen ställdes nu för första gången mot ”sitt eget försvarsspel” och i och med att båda lagen fortsatt skötte den biten mycket bra, var det länge en helt jämn fotbollsmatch där två sena mål ökade på siffrorna åt ena hållet.

Det som avgjorde var att det ena laget utnyttjade omställningslägena på ett mer effektivt sätt, men mest glädjande av allt var respekten och det exemplariska uppträdandet killarna visade gentemot varandra före, under och efter matchen trots att bara ett av lagen kunde gå vidare till finalen.

Målen gjordes av Adnan ”Garbale” Mohammad (2) och Isak ”the magic left foot” Sångberg (1).

Final

Kronängs IF 1 – IFK Skövde 2 (1-0)

Att killarna var nervösa inför var förståeligt. Det är ju inte särskilt ofta man som fotbollsspelare överhuvudtaget får möjligheten att spela en final.

Just därför pratade vi med killarna om att verkligen ta till vara på det här tillfället och njuta av stunden så mycket som det bara går.

När domaren blåste igång matchen var det precis som att han blåste bort nervositeten all världens väg på samma gång.

Det välfungerande försvarsspelet orsakade om möjligt ännu större huvudbry för motståndarna än när lagen möttes i gruppspelet och Kronäng tog gradvis över den här finalen alltmer.

Efter att par lägen som inte resulterade i nätrassel small det till ordentligen cirka fyra minuter in i matchen och tack vare två individuella prestationer av den högre skolan.

Isak ”the magic left foot” Sångberg vann tillbaka bollen till Adnan ”GarBale” Mohammad som, från att ha varit i princip stillastående, accelererade förbi sin motståndare ner mot högra hörnet. Därifrån skar han en lika hård som precis passning över till den bortre stolpen där Ali Abdirahman dök upp och smackade upp ledningsmålet i det högra krysset. 

Sorry, men vilket j*vla mål att avgöra en final med!

Lika imponerande var den självklarhet och det lugn som samtliga spelare uppträdde med resten av matchen i såväl försvars- som anfallsspelet.

Att ha ledningen i en final och spela så enkelt, modigt, intensivt, lugnt och cyniskt på samma gång var inte bara förbluffande, utan innebar också en relativt bekväm resa mot en slutsignal som blev startsignalen på en euforisk segerglädje.

Sammanfattning

Det här var inte två Kronänglag som åkte och spelade cup i Kinnarp.

Det här var ETT Kronänglag, uppdelat i två, som tillsammans förde varandra hela vägen från gruppspelet, via slutspelet, till turneringssegern.

Att det blev en dag som slutade med att vi fick se bucklan lyftas berodde på att Kronängsspelarna i varje match och enskild situation ville lite mer än sina motståndare.

När alla jobbar så hårt i försvarsspelet och ser att det leder fram till omställningsläge på omställningsläge, orkar man lägga ner hur mycket energi som helst på det, samtidigt som motståndarna snabbt blir frustrerade och börjar fokusera på annat än fotbollen.

Killarna jobbade inte bara hårdare, utan var dessutom smartare än sin motståndare såväl med som utan boll och lyckades kombinera den höga intensiteten med kyla och därmed fatta många korrekta beslut.

Fast den enskilt största förklaringen till att killarna lyckades ta sig till tredje respektive första plats i den här turneringen hittar ni fortfarande på bilden vi tog efter finalen när BÅDA lagen samlades i målet, kände sig delaktiga och firade framgångarna tillsammans.

Skulle kunna leta efter några passande ord att avsluta med. Men det finns ingen större anledning till det då slutbilden talar för sig själv.

Ibland känns inga ord nödvändiga. Ibland känns ord bara överflödiga.

 

Stort tack för ert förstklassiga uppträdande och imponerande insatser killar! Ni var grymma allihop!

Tack även till föräldrar, syskon och övriga som hängde på till Kinnarp för att stötta laget den här söndagen!

Turneringens…

…Spelarbetyg

Genomgående starka prestationer hela dagen kan såklart inte bli något annat än starka fem-plus till samtliga!

Read Alhsri (+++++)

Följde upp målvaktsdebuten i Ekorrecupen för ett par veckor sedan med en ny fin insats mellan stolparna. Snabbt nere på skotten och kvicka utrusningar som förhindrade flertalet målchanser.

Rami Alhazouri (+++++)

Debut som målvakt inomhus och var, liksom sin kusin, ruskigt reaktionssnabb när motståndarna väl kom till avslut och totalt orädd vad gäller utrusningarna.

Arvid Elmgren ”Captain Fantastic” Kopp (+++++)

Såg helt tom ut i blicken efter förlustmatchen mot Skövde. Men såg med sin beundransvärda inställning ändå till att vrida igång och föra sitt lag vidare från gruppen med en insats som kännetecknade hela hans ledarskap och ansvarstagande på ett utmärkt sätt.

Adnan ”GarBale” Mohammad (+++++)

Ständigt i rörelse på ett sätt som drog isär motståndarnas försvar och öppnade upp stora ytor för sina medspelare att anfalla på. Tack vare sin snabbhet dessutom en ständigt återkommande mardröm för motståndarna i omställningsspelet varje gång Kronäng vann tillbaka bollen. Många gånger osjälvisk framför mål och delaktig i många vackra spelmål, men gjorde som vanligt en del själv också.

Alexander Mohammadian (+++++)

Visade tålamod i uppspelsfasen, men fyllde även på med löpningar framåt längs kanten och kom till avslutslägen varav ett var stenhårt och hade lämnat målvakten chanslös om den hade gått innanför ramen. Delaktig i det sena och viktiga segermålet i den första gruppspelsmatchen.

Marwin Skoglund (+++++)

Rycktes med i det hårda försvarsjobbet, gick in och tog för sig och vann dueller mot två huvuden högre spelare och varierade de enkla och säkra passningarna med att emellanåt våga ta egna initiativ och öppna upp spelet med de lite mer riskfyllda. Höll sig framme och satte dit ett mål, men stod framförallt för en matchavgörande räddning på mållinjen mot Skövde.

Oskar ”Ankara” Omar (+++++)

Ställde tacksamt nog upp som ersättare för spelare som hade lämnat återbud på grund av sjukdom och bidrog inte bara med fysik och ett hårt defensivt jobb, utan erbjöd, tack vare bra rörelse, alltid uppspelsalternativ centralt och stod för två viktiga mål i slutet av matcherna.

Isak ”den långe” Nilsson (+++++)

Noggrann i positionsspelet och de defensiva överflyttningarna. Krånglade inte till det i onödan utan släppte bollen enkelt vidare till medspelarna, vilket skapade flyt i spelet och ett flertal fina kombinationer. Såg dessutom till att vara på rätt plats vid rätt tillfälle när han stod för två mål i storsegern mot KGIF.

Thure "den lurige" Sigge (+++++)

Hårt arbetande i defensiven och svår för motståndarna att passera tack vare de kvicka fötterna och den intensiva, orädda spelstilen. Tog även ansvar genom att variera mellan kant- och anfallsrollen vid behov och löste många knepiga situationer med sin finurlighet och avighet.

Ali Abdirahman (+++++)

Solid bakåt och inblandad i det mesta som skapades framåt - antingen genom tekniska och individuella prestationer eller kombinationsspel på få tillslag. Gjorde mål i samtliga matcher förutom en och då inte bara vackra utan också matchavgörande sådana. Avgjorde finalen med ett klassavslut rakt upp i krysset. Det var något av ”Alis dag” i Kinnarpshallen.

Felix Hultman (+++++)

Löpte både mycket och smart i planens båda riktningar genom att ofta erbjuda passningsalternativ längs kanten eller bakom motståndarna när den centrala anfallaren kom ner och mötte. Stod dessutom för ett flertal målgivande passningar i viktiga lägen.

Isak ”the magic left foot” Sångberg (+++++)

Turneringens spelare lyckades i varje enskilt moment hitta den smartaste lösningen tack vare sin spelintelligens och genialitet med bollen. Var hjärnan bakom det mesta och visade också prov på imponerande ledaregenskaper genom att hjälpa till att styra sina medspelare rätt såväl offensivt som defensivt. 

//Henrik Johansson