Regnet föll över Kronäng Arena denna lördagsförmiddag. Men det var frisk luft, inte
allt för kallt och därmed utmärkta förutsättningar för avslutningsmatchen (för
våra yngre grabbar) mot fysiskt starka Dalstorp/Grimsås/Limmared.
För att förstå vad det här gänget har åstadkommit under säsongen
kan vi börja med att spola tillbaka bandet (eller backa streamen som man kanske
bör uttrycka det numera?) till den 22 mars i år – datumet när den här nya
konstellationen spelade sin första träningsmatch tillsammans.
Därifrån har det följt ett halvår med fotboll där killarna
verkligen har vuxit in i det här och både bjudit på en mycket sevärd (och många
gånger vägvinnande) fotboll, fast också blivit allt bättre på att stå upp i den
fysiska kampen och köra på även om vi inte har allt med oss från början i
matcherna.
Nu blev det kanske inte den urladdning till slutpunkt som vi
hade hoppats på. Men en dryg fotbollshalvlek räckte för att tydliggöra vilket
positiv utveckling vi har sett under fotbollsåret 2019 hos en speciell samling fotbollsungdomar.
Matchen
Det var Kronäng som hade initiativet och skapade också
inledningsvis de hetaste målchanserna.
Allra närmast var det när ”killen med sopkvasten” skickade
fram en utmärkt passning i djupled till Mohamed Salahs största fan på jorden,
som gled förbi sin försvarare till vänster i straffområdet. Men målvakten
klarade avslutet och förhindrade hemmaledningen.
”Salah-supportern” hade senare en snarlik möjlighet som inte
heller den resulterade och istället kunde gästande Dalstorp/Grimsås/Limmared utnyttja
sitt så långt första avslut på mål och därigenom gå till halvtidsvila i
ledning.
I halvtid pratade vi om att det spelmässigt fungerade som
bäst när vi höll bollen inom laget och lockade upp motståndarna innan vi satte
fram bollen i djupled.
När bortalaget utökade ledningen tidigt i den andra halvleken
var det dock som att energireserven tog slut hos Kronäng som inte lyckades
hitta någon väg tillbaka in i matchen.
Det fanns några enstaka halvchanser till en reducering. Men
det räckte inte
mot ett bortalag som kunde spä på siffrorna ytterligare med två
mål under de sista tio minuterna och till slut avgå med en odiskutabel viktoria.
Sammanfattning
En första halvlek som berättade en hel del om säsongen.
En andra halvlek som inte berättade så särskilt mycket alls
om något, så den kan vi därmed lämna därhän.
Passningstrianglar i uppspelsfasen och tålamod i passningsspelet
som effektuerades med bollen i djupled när motståndarna hade lockats upp ur
sina utgångspositioner - mycket av det som har varit huvudfokuset och eftersträvats
under säsongen.
Att vi nu kunde stå och nästan rycka på axlarna åt spelet (som
vi för ett halvårs sedan i princip hade hoppat jämfota av upphetsning över) säger en hel
del om hur mycket killarna har höjt ribban för sig själva tack vare deras imponerande
utvecklingskurva.
Det har varit så häftigt och en ynnest att få följa de här
fotbollsgrabbarnas resa som skulle kunna liknas vid hur den där duktiga, blyga
och försiktiga killen i klassen har slutat be om ursäkt, börjat ta för sig på
allvar och låtit omgivningen både upptäcka och ta del av såväl skickligheten som charmen.
Tack för allt slit.
Tack för alla löpmeter.
Tack för den fina fotbollen.
Tack för alla vackra mål.
Tack för alla roliga kommentarer och glada tillrop.
Tack för alla påhittiga och originella varianter på bortförklaringar
till sena ankomster.
Kort och gott, stort tack grabbar för att ni helt enkelt
är underbara ungdomar som älskar att spela fotboll och för all
underhållning ni har bjudit på!
Det har som vanligt varit superkul att följa er både på
och utanför fotbollsplanen och vi är redan nyfikna på vad ni ska hitta på
nästkommande säsong.
//Henrik Johansson