Kronäng var ett av de blott fem lag som hade lyckats ta sig
vidare till det prestigefulla slutspelet i Blåkläder Cup.
För andra helgen i rad gick färden därmed ut till Svenljunga
och även om Kronäng inte lyckades hitta fram till samma koncept som hade tagit
laget till den här finaldagen, bjöds vi som vanligt på tillräckligt med
känsloladdad dramatik för att det skulle vara värt entrépengen.
Kronängs IF – Fristad/Sparsör/Borgstena
(0-3)
Kronängs försvarsspel gjorde det svårt att F/S/B att spela
sig igenom till några riktigt klara lägen.
Men det spelade mindre roll då F/S/B är ett lag som omedelbart
drar nytta av minsta misstag från motståndarna.
Kronäng tappade många gånger boll i fel lägen och kom
dessutom in fel i ett flertal närkampssituationer, vilket innebar att F/S/B
kunde göra tre mål på fasta situationer i en match de svartvita aldrig riktigt
var med i.
Skene/Örby Blå -
Kronängs IF (1-2)
När Kronäng skulle ta revansch på sig själva mot Skene/Örby
hann matchen knappt starta innan underläget var ett faktum.
Kronäng uppträdde aningen vilset och oinspirerat fram till
att Adnan ”GarBale” Mohammad vann tillbaka bollen, satte fart längs kanten och,
med en suverän passning, hittade över till den bortre stolpen där Hannes ”Google”
Andersson befann sig och satte dit kvitteringsmålet som fick fart på hela
laget.
Nu gick det verkligen att känna igen killarna och av bara farten
uppstod ett nytt omställningsläge som Adnan ”GarBale” Mohammad avslutade i
stolpen. På returen dök Gustav ”Överlappskungen” Isaksson upp och satte dit
ledningsmålet som också blev segermålet.
Kronängs IF –
Sjömarken/Sandared (0-3)
Likt i den inledande matchen mot F/S/B fick vi återigen se hur
motstånd av den här kalibern hugger direkt så fort man tappar fokus minsta lilla.
Kronäng spelade återigen med alldeles för hög risk mot ett
Sjömarken/Sandared som vann både klart och rättvist.
Örby/Skene Vit –
Kronängs IF (2-2)
Nu fanns det ingenting att spara på och Kronäng skulle ta
ledningen på en indirekt frispark där Arvid Elmgren ”Captain Fantastic” Kopp
petade bollen till Adnan ”GarBale” Mohammad, som lyckades lirka in bollen
igenom den uppställda försvarsmuren.
Kronäng ville i det här läget kanske lite för mycket framåt
och en straff och en soloprestation senare hade Örby/Skene vänt på steken och
var nu i ledningen.
Våra svartvita favoriter vägrade dock att ge sig utan kamp och skapade ett
enormt tryck mot motståndarnas mål under slutminuterna och till slut kom också målet
efter en tilltrasslad situation.
Adnan ”GarBale” Mohammad avslutade först. Örby/Skene fick
inte bort bollen som hamnade framför fötterna på Hannes som i sin tur avslutade,
vilket efter ännu en misslyckad undanrensning öppnade upp läget för Gustav ”Överlappskungen”
Isaksson, som hur kyligt som helst satte dit kvitteringen.
Med åtta sekunder (!) kvar hade Örby/Skene två spelare fria
mot öppet mål och kunde därmed dra ner rullgardinen rejält för Kronäng. Ett blytungt slut på den här turneringen.
Nej!
Vänta nu!
Fel!
Det blev ju ofattbart nog inget mål i den situationen.
David ”Puyol” Stolt offrade sig nämligen (på klassiskt ”Carles
Puyol-manér”) gränslöst i den här situationen och lyckades med en glidtackling
fläka sig fram och få bort bollen ut över sidlinjen.
En mäktig sekvens som framkallade rysningar och inte bara
förklarar vad David har fått sitt smeknamn ifrån, utan samtidigt säger mycket
om det här lagets vägran att ge upp oavsett hur tufft läget ser ut att
vara.
Sammanfattning
Inför matcherna pratade vi om ett par basala saker – vi själva
har möjlighet att påverka - där vi alltid kan vara bättre än motståndarna.
1. Inställningen (vi kan alltid se till att vara laget som
kämpar hårdast).
2. Koncentration (vi kan alltid se till att vara laget som
är mest fokuserat och noggrant).
3. Smartness (vi kan alltid se till att vara laget som bjuder
på minst misstag genom att spela enkelt och ibland också lite cyniskt).
Det går absolut att hävda att vi har sett både bättre
inställning och koncentration tidigare under inomhussäsongen, med förra helgen som
färskt exempel.
Stora problemet var trots det inte att viljan saknades – för
den fanns där som alltid.
Det som fattades var framförallt kylan och enkelheten,
vilket innebar att Kronäng bjöd motståndarna på betydligt fler lägen än vi har
sett tidigare.
Vi tar därmed med oss en nyttig lärdom om att de
grundläggande bitarna alltid måste finnas på plats först, för att man ska kunna
vara med och fajtas mot motstånd av de här digniteten.
På pluskontot tar vi givetvis med oss att killarna vid två
tillfällen kom tillbaka starkt från mentalt jobbiga underlägen. Oerhört energigivande
att se!
Kronäng var oerhört nära en tredjeplats i denna
konkurrenskraftiga turnering och sett till helheten är en fjärdeplats en mycket
stark prestation.
Vi är oerhört stolta över det här gänget som har bjudit på en inomhussäsong
vi aldrig glömmer!
//Henrik Johansson