C-Z Sport
SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
KRÖNIKA: Kan ungdomsidrotten bli vackrare och mer betydelsefull än så?
2022-03-27 22:42

 

Käftsmällen

 

För två veckor sedan var det dags för grabbarna i Kronängs IF P09/10 att spela sitt livs första 9-manna-match mot Bergdalen borta på Björkängsvallen.

 

Solen sken.

 

Men frågan är om inte lyskraften den här eftermiddagen var som allra starkast i ögonen på våra unga Kronängskillar.

 

Under alla mina år inom fotbollen har jag nog aldrig upplevt en mer passionerad och äkta glädje INFÖR (!) en fotbollsmatch.

 

Humöret var på topp hos samtliga, även om man märkte att spänningen och nervositeten började tillta ju närmare den där avsparken vi kom.

 

Minuterna före vi skulle gå ut till uppvärmningen var fokuset på den nivån att det förmodligen hade kunnat landa en helikopter på taket utan att någon hade reagerat.

 

Så började matchen.

 

Matchen som de hade sett fram emot sedan i vintras när de stod där ute på Kronäng i minusgrader och skottade snö för att kunna träna.

 

Pang!

 

Boom!

 

Krasch!

 

25 minuter senare låg de under med flera måls marginal.

 

Kontrasterna var lika tydliga som smärtsamma.

 

Killarna såg helt förkrossade ut.

 

Trots att man som ledare bara ville omfamna och trösta sina tappra fotbollshjältar var det här helt fel läge att tycka synd om sig själv.

 

En stor och viktig seger

 

Vi hade pratat med killarna om att 9-manna-spelet kommer att vara tufft i år - att det är en långsiktig satsning. 

 

Det var nu de hade möjligheten att gå ut och visa att de verkligen ville det här.

 

Att då se de här nedslagna grabbarna, endast 12–13 år gamla, gå ut och inte bara ta sig in i matchen utan faktiskt gå ut och ta över den är en fotbollsupplevelse som undertecknad sent kommer att glömma och alltid kommer att kunna referera till med enorm stolthet under många år framöver.  

 

Trots att det sammanlagda resultatet gick emot, kändes det som en stor och viktig seger efteråt.

 

Killarna hade visat att de kan hantera och resa sig från blytunga mentala lägen – där många fotbollslag hade vikit ner sig.

 

De visade även vilken oerhörd kapacitet de besitter när de jobbar hårt och spelar fotboll för att de tycker det är det roligaste som finns i deras tillvaro.

 

En markant positiv utveckling

 

Under den gångna helgen har ytterligare två 9-manna-matcher spelats – en mot Sandhult och ytterligare en mot Bergdalen.

 

Utan vetskapen om att det här var 9-manna-match två och tre hade det varit svårt att föreställa sig med tanke på den markanta positiva utveckling som har skett jämfört med den första.

 

Djupledsspelet med bollar fram på ytan BAKOM motståndarna har varit nyckeln bakom ett mer hotande och effektivt anfallsspel.

 

Försvarsmässigt börjar backlinjen känna av när de ska falla för att jobba mer rättvända – i stället för att bli överraskade av den längre bollen bakom.

 

Försvarsspelet från anfallarna och mittfältarna har varit kompakt och centrerat, vilket har förhindrat motståndarna att spela igenom där och i stället tvingats ut mot kanterna (där det inte finns några målburar uppställda).

 

Som att försvinna in i en magisk värld

 

Att ett gäng fotbollsgrabbar kan mogna SÅ mycket i en ny spelform på bara ett par veckor är givetvis vansinnigt roligt på alla sätt.

 

ÄNDÅ är inte det grejen med helgen.

 

Den gångna helgen i vårvädret på Kronäng kan sammanfattas med ett enda ord.

 

GEMENSKAP.

 

Många av killarna vägrat att acceptera samlingstiden en timme före match.

 

De har varit på plats en och en halv till två timmar före.

 

Varför då kan man fråga sig?

 

För att umgås helt enkelt.

 

Nej, nej, inte på Facebook – inte på Snapchat – här pratar vi IRL och (nästan) utan några mobiltelefoner framme.

 

Hur vanligt är det nuförtiden om man tänker efter?

 

De har suttit där i omklädningsrummet och småtjattrat innan de har tröttnat på det och, med det där oemotståndligt charmiga fotbollssuget i blicken, undrat om de kan ta med sig en bollsäck ut och lira.

 

Där ute på planen har de kört i gång någon spontan uppvärmningslek, som har framkallat många skratt.

 

Ungefär var femte minut har nyckeln till omklädningsrummet varit spårlöst försvunnen – för att till slut allt som oftast återfinnas inne i just omklädningsrummet.

 

Ja, det har varit omtumlande att se så mycket glädje och kamratskap komprimerat under en och samma helg att det emellanåt har blivit lite virrigt här och där (något som Lisbet Häggström vid flertalet tillfällen fick erfara). Nyckeln befann sig ju i ärlighetens namn lika ofta i undertecknads jackficka.

 

De senaste fotbollshelgerna har varit som att försvinna in i en magisk värld.

 

En värld där alla mår bra, skrattar, skojar, stojar, trivs alldeles förträffligt, delar en stor passion, jobbar mot ett gemensamt mål och därmed har kunnat stå för prestationer som vi bara för ett par veckor sedan inte trodde var möjliga.

 

Kan ungdomsidrotten bli vackrare och mer betydelsefull än så?

 

//Henrik Johansson


Nyhetsarkiv
FILM: Pre Skara Camp!2022-06-14 21:41
Sommaruppehåll?2021-08-11 10:42
 
Sponsorer