Efter en tung period när det mesta har gått emot, var det så
dags att ta emot serieledande Hestrafors/Bollebygd på Kronäng Arena som en början
på avslutningen av vårsäsongen.
Samma fotbollsgrabbar som mot Skene ett par dagar tidigare.
Ändå ett annat gäng nu jämfört med då.
Kronäng vann förvisso inte matchen – men de vann något mycket
viktigare.
Matchen
Kronäng skapade tidigt två klara möjligheter att ta
ledningen.
Först en snabb omställning där Ferdinand ”Ferdi” Göransson
sprintade ifrån försvaret fram till ett friläge. Men den utrusande målvakten
lyckades förhindra en tidig hemmaledning.
Nästa chans kom till efter en frispark där Kronäng behöll
bollen utanför motståndarnas straffområde och där Sami ”Vänster” Jalali skickade
iväg ett skott i ribban och ut.
Istället ledde en kontring för gästerna fram till en till
synes korrekt dömd straffspark och så var det bortaledning istället.
När Hestrafors/Bollebygd dessutom utökade ledningen på en
hörna var känslan att det skulle bli ännu en tung afton.
Men Kronäng fortsatte att vara laget som skapade chanser.
Adnan ”GarBale” Mohammad tog sig förbi längs högerkanten och
spelade in bollen till Gustav ”Överlappskungen” Isaksson som var helt fri, men
som på något märkligt sätt inte lyckades få träff på bollen.
Gustav ”Överlappskungen” Isaksson vann kort därpå en duell
med målvakten (som hade rusat ut till sidlinjen) och fick fram bollen till Read
”Big Bob” Alhsri som sånär lyckades rulla in bollen i mål.
Till slut kom så utdelningen när Adnan ”GarBale” Mohammad
sprang igenom bortaförsvaret och med ett kyligt avslut satte dit det så välförtjänta
kvitteringsmålet.
I halvlek pratade killarna om att de var nöjda med hur de
hade varierat presspelet och att de skulle fortsätta på samma sätt under den
andra halvleken.
Det blev inte riktigt samma kompakthet från Kronängs sida under
den andra halvleken varför Hestrafors fick något mer att säga till om – dock
utan att skapa de där riktigt klara lägena.
Det var fortfarande Kronäng som var närmast nästa mål, men
likt förbaskad var det Hestrafors som stod för det.
Hemmalaget fortsatte dock bara att värpa ur sig
målmöjligheter och skapade tre till antalet bara under de sista fem minuterna.
Allra närmast var det när Oskar ”Ankara” Omar fick öppet
skottläge i straffområdet och där Ferdinand ”Ferdi” Göransson kastade sig på
returen som dock gick över målramen.
Ett ofattbart slutresultat med tanke på att det var Kronäng
som hade styrt den här matchen från början till slut på ett så imponerande bra
sätt.
Sammanfattning
Kronäng spelade verkligen ut hela sitt register den här
kvällen.
Ett kompakt och välorganiserat försvarsspel med noggranna
överflyttningar varierades med en högre och intensivare press – som sattes in
både kollektivt och i helt rätt lägen för att kunna återerövra bollen.
Även anfallsspelet var varierat med tålamod i uppspelsfasen,
spelvändningar och en sund blandning mellan kortpassningsspel och de längre
bollarna på djupet. Löpviljan och tajmingen fanns också där.
Det var Kronäng som styrde och kontrollerade matchen mot
serieledarna och det enda som stod i vägen för en hemmaseger var
ineffektiviteten framför mål.
För det är verkligen den enda anmärkningen - oförmågan att
utnyttja den stora mängd med klara målchanser som skapades.
Men det är verkligen inte där vi ska stanna den här kvällen.
Vem bryr sig om ett par röda nummer på en resultattavla?
Inte när man såg hur mycket killarna njöt av att spela
fotboll.
Att motståndarna gjorde två billiga mål bekom dem inte.
De hade fullt upp med att spela fotboll med ett lugn, en metodik
och en jämnhet som vi inte har sett i någon annan match hittills under säsongen.
Kronäng gjorde inte bara rätt saker – de gjorde de också på
rätt sätt.
Så.
Hur?
Hur?
Ja, hur?
Hur, är det möjligt att den här snudd på prickfria insatsen inte
räckte till några poäng?
Det var som ett bankrån mitt på ljusa dagen och inte ens rånarna
själva förstod hur de hade kunnat vinna och berömde Kronängs insats.
Så visst, killarna vann inte den här matchen.
De vann något mycket viktigare.
De vann tillbaka tron och övertygelsen på sin egen förmåga.
De insåg i realtid att: ”Vi ÄR ju duktiga på att spela boll!”
”Vi KAN ju även mot skickligt motstånd”.
Faktum är att det under den senaste tiden inte riktigt har
gått att känna igen det här tokiga gänget som fullkomligt brukar sprudla av
energi åt alla håll och kanter.
Glöden i ögonen.
Glädjen.
Passionen.
Viljan.
Gemenskapen.
Allt det som har gjort att det här gänget tidigare har
kunnat bevisa både för sig själva och sin omgivning hur mycket det är kapabla
till, var tillbaka.
Och även om de hade gjort sig förtjänta av mer, var det värt
så mycket mer än tre poäng.
Matchens…
…Helomvändning
Sami ”Vänster” Jalali som redan från första träningsmatchen
tydligt har deklarerat att: ”jag kan inte spela på vänsterkanten”.
Nu har Sami istället insett att det kan vara rätt så
trevligt att utgå från vänster, skära in och komma till avslut. Så nu vill han
alltid spela på vänsterkanten framöver istället.
Nu är det faktiskt dags att ta och bestämma sig Sami. Undertecknad
är redan tillräckligt virrig som det är och lär inte bli mindre snurrig i
huvudet av detta.
…Spelarbetyg
Samtliga förtjänar såklart starka fem-plus!
+++++
Magomed ”Mago” Zakriev
Jonathan ”Tid” Tidstål
Arvid Elmgren ”Captain Fantastic” Kopp
Rami Alhazouri
Hugo ”Pirlo” Andersson
Carl ”Bumlingen” Ekdahl
David ”Puyol” Stolt
Isak ”the magic left foot” Sångberg
Markus ”Sunshine” Olsson
Adnan ”GarBale” Mohammad
Gustav ”Överlappskungen” Isaksson
Oskar ”Ankara” Omar
Ferdinand ”Ferdi” Göransson
Sami ”Vänster” Jalali
Read ”Big Bob” Alhsri
Wile ”Ter Stegen” Lindqvist
Skönt att ha er tillbaka igen killar och tack för en strålande insats som kändes som
en seger!
//Henrik Johansson