En ”dark weekend” (som det kallas i England när det är
landslagsuppehåll och det inte finns någon ligafotboll att följa) avslutades på
valdagen med en tuff fight mellan Kronäng och Dalsjöfors på Dalsjöhov.
När förändrade förutsättningar innebar att Kronäng hade
svårt att fokusera på det spelmässiga fullt ut, fick det här gänget på nytt
visa upp att de var beredda att stå upp och ta kampen mot ett fysiskt
Dalsjöfors.
Matchen
Dalsjöfors inledde bäst, hade övertaget spelmässigt och skapade
också de första målchanserna. Men Wile ”Ter Stegen” Lindqvist i målet visade tidigt
med ett par viktiga ingripanden (ljumskproblemen till trots), att han skulle
bli att räkna med den här eftermiddagen.
Kronängs första riktigt klara chans kom till när Adnan ”GarBale”
Mohammad stack i djupled och fick iväg ett avslut på vilket Markus Olsson sånär
kunde forcera in returen. En situation där Adnan dessvärre föll så pass illa att
han fick bryta matchen och uppsöka sjukhus för vad som visade sig vara ett brutet
nyckelben.
Trots det tunga avbräcket tog Kronäng ledningen i matchen
genom att välplacerat avslut från lagkapten Arvid Elmgren Kopp och under den
andra delen av den första halvleken var det Kronäng som förde spelet med
stundtals bra variation och passningsspel.
I andra halvlek orkade Kronäng inte hålla upp spelet och
fick mestadels ägna sig åt försvarsspel mot ett Dalsjöfors som pressade på
alltmer. Kronäng försvarade sig å andra sidan på ett bra sätt i det öppna
spelet och skulle Dalsjöfors skapa något var det via skott från distans eller
fasta situationer.
Dalsjöfors lyfte in en stor mängd frisparkar och hörnor i
straffområdet, men Kronäng såg med noggrannhet, kampvilja och visst flyt i ett
par tilltrasslade situationer, ut att lyckas hålla undan hela vägen. Fast med
lite mer än tio minuter kvar fick hemmalaget slutligen utdelning på en hörna
och kvitteringsmålet var ett faktum.
Något oväntat, sett till matchbilden, flyttade Kronäng ändå
upp spelet och hade de bästa chanserna under slutfasen. Gustav ”Överlappskungen”
Isaksson och Dek ”Kryckan” Ibrahim var allra närmast på var sin målvaktsretur,
men precis som i riksdagsvalet slutade det hela oavgjort.
Sammanfattning
Det fanns perioder under den första halvleken när vi fick se
Kronäng lugna ner spelet och visa tålamod genom att vända hemåt och söka
spelvändningar, vilket var fokuspunkten inför matchen.
Detta var något vi absolut
hade kunnat göra oftare. Men det var glädjande att se hur killarna inte alltid
sökte efter djupledsalternativet i förstaläget, vilket resulterade i ett par fina
anfallssekvenser med en njutbar och vägvinnande passningsfotboll.
Men med tanke på att Hugo försvann redan på uppvärmningen
med ett lättare hjärnskakning och att Adnan tvingades lämna planen efter tjugo
minuter, var det kanske inte så konstigt att Kronäng inte orkade hålla uppe
spelet efter paus.
Det vi tar med oss från den andra halvleken är, förutom
noggrannheten och hängivenheten till försvarsspelet, framförallt sättet som
killarna stod upp på i den fysiska kampen. Dalsjöfors spelade hela tiden på
gränsen till det tillåtna, men Kronäng hade inga tankar på att vika ner sig,
gick dit resolut och lyckades lösa många knepiga situationer tillsammans – inte
minst i eget straffområde.
Under slutfasen, när det var många trötta ben, lyckades
Kronäng på ett imponerande sätt återigen behålla kylan och spela enkelt. Något
som inte bara minimerade risken för att bjuda motståndarna på något onödigt,
utan även ledde fram till ett par lägen att avgöra.
Starkt jobbat igen killar!
Matchens…
…Virrvarr
Wile räddade bollen på mållinjen. Rami skulle rensa och höll
på att få bollen i eget mål. Elias försökte stöta bort bollen med axeln i någon
form av piruett.
Ja, fråga mig inte hur. Men på något sätt lyckades de få
bort bollen som damp ner i straffområdet efter en hörna. Och alla sätt är ju bra förutom de dåliga…
…Starkaste
olycksfågel
Lika glädjande som det har varit att få se Adnan tillbaka på
fotbollsplanen igen sedan i somras –
lika bittert och orättvist kändes det när han tvingades utgå med en ny skada
som innebär att han missar resten av säsongen.
Om man vill lära sig vad inre styrka betyder, räcker det att
lära känna Adnan ”GarBale” Mohammad som trots motgångar och upplevelser vi inte
ens kan föreställa oss, alltid utstrålar en smittande positiv energi och glädje
i allt han gör.
Lider med dig Adnan, men känner ingen som klarar av att
hantera det här bättre än just du.
//Henrik Johansson