Vi är många som har sett det förut. Fotbollsmatcher där ett
lag pressar på och pressar på och skapar chans på chans. Men väl framför mål är
det som förgjort. Som en förbannelse. Som att någon högre makt sitter där uppe på ett moln med iskall lemonad och skrattar åt oss när vi gör allt vi kan utan
att lyckas. Samma bollusling, som andra dagar
mer eller mindre bara kan studsa in av en ren tillfällighet, vill plötsligt bara
inte gå in mellan stolparna.
Som sagt, vi har sett det förut. Men har vi någonsin sett
det i en såhär stor skala tidigare? Nej, jag tror inte det. Desto bättre då att
Kronäng till slut fick sin välförtjänta utdelning i en märklig fotbollsmatch
med två halvlekar som var identiska - och direkt motsatta på samma gång.
Sammanfattning
Kronäng satte i högsta växeln från start och kunde via ett
flertal rena frilägen mer eller mindre ha avgjort matchen redan där. Halvleken
fortsatte på samma sätt med ett hemmalag som relativt obehindrat tilläts lyfta
in bollar på stora fria ytor bakom en högt stående motståndarbacklinje och det
ena friläget var renare än det andra. Dessvärre för Kronängs del var ett
återkommande tema också att frilägena gång på gång gick relativt rakt på målvakten
som dessutom gjorde ett par riktigt vassa räddningar. Det ska även tilläggas
att FSB hade två jättelägen att ta ledningen i matchen, men då visade David
”Piggelin” Nylén i hemmamålet också prov på snabba reaktioner.
I halvtid pratade vi om att det inte fanns så mycket att
förändra mer än att stätta dit bollen i nät och när första målet kom tidigt i
den andra halvleken lossnade det rejält. Matchbilden var en kopia av den från
den första halvleken – med den väsentliga skillnaden att bollen nu gick i mål. På
det stora hela var det en ny stark insats från Kronängs sida där bredden i
spelet gav killarna tid med bollen. Visst hade vi kanske önskat oss lite mer
tålamod och spelvändningar, men med tanke på ytorna som fanns bakom
motståndarnas backlinje var det ofrånkomligt att fokusera på djupledsspelet den
här kvällen.
Det som var mest imponerande med den här insatsen var hur
killarna, trots provocerande många missade öppna lägen, bara fortsatte att
tugga på med samma härliga energi matchen igenom och därigenom till slut också
fick en minst sagt välförtjänt utdelning.
Extra glädjande var också att 05-spelarna Marwin Skoglund
och Thure ”den lurige” Sigge tog för sig rejält och stod för imponerande och matchavgörande insatser.
Målskyttar för
Kronäng
Marwin Skoglund 2
Thure ”den lurige” Sigge 1
Adnan ”GarBale” Mohammad 2
Read Alhsri 2
Matchens…
…Öppnare
Marwin Skoglund som dök upp vid den bortre stolpen, på ett
inlägg från Thure ”den lurige” Sigge, och, med ett välplacerat avslut i bortre,
spräckte nollan med målet vi alla hade väntat på. Matchens första målskytt gjorde
dessutom ett likadant mål till senare i matchen. Härligt Marwin!
…Han är hal som en ål
Thure ”den lurige” Sigge som jobbade stenhårt, vann tillbaka
många bollar och lyckades lirka sig ur den ena knepiga situationen efter den
andra med bollen under kontroll. Ett mål och en framspelning dessutom. Ruskigt
kul att se Thure!
…Tack för
påminnelsen!
”Killar, det står
0-0”. Isak ”the magic left foot" Sångberg i halvtid.
Jovars, även om ingen kunde förstå sig på hur det gick till,
var det väl precis vad alla var fullt medvetna om? Men tack så mycket för att
du var där och påminde oss ändå Isak!
…Skam den som ger sig
Adnan ”GarBale” Mohammad som aldrig gav sig trots många missade
lägen i första halvlek och till slut fick sätta dit två välförtjänta baljor och
utöver det svarade för en vacker framspelning. Underbart att se hur du bara fortsatte
att köra på Adnan! Starkt jobbat och bra psyke!
…”Bagarn” vs ”Pappa Swahn”
Vem var egentligen mest
frustrerad den här kvällen?
Fredrik Swahn efter alla missade
målchanser i första halvlek (då han såg ut att vilja gå ut på planen och gräva ett hål i
mittcirkeln som terapi)?
Eller Simon ”Bagarn” Lindén när
domaren inte godkände hans mål?
Mycket svårt att avgöra, så vi får
nog låta det bli oavgjort i den duellen. Hur som helst är det att alltid lika
härligt när fotbollen engagerar och skapar känslor. Det visar ju att den betyder något.
//Henrik Johansson