Som de har kämpat under vintern/våren, killarna i Kronäng
P03/04. Allt från löpträningar, karaktärsprövande 11-manna-matcher,
kakförsäljning, funktionärs- och domarjobb på BUA-cupen, utdelning av
reklamblad, insamling och pantning av tomburkar m.m.
Precis som på planen har det här gänget visat upp en
inställning som skulle kunna flytta Eiffeltornet till Borås (för att ersätta
Pinocchio-statyn och piffa till staden lite) och när så seriepremiären sakta
närmar sig råder det inga tvivel om att det har varit värt allt hårt arbete.
Alla
löpmeter känns plötsligt kortare. Smällarna man får gör inte lika ont. Alla
bara njuter av att äntligen vara framme vid början. Början på vad? Det har vi
ingen aning om, men det gör ju inget.
Vad passar bättre än att premiärdagen till ära citera Karin
Boye, som sätter vackra ord på just insikten om att det är vägen mot målet som är
grejen och inte tvärtom:
”Den mätta dagen, den
är aldrig störst.
Den bästa dagen är en
dag av törst.
Nog finns det mål och
mening i vår färd – men det är vägen som är mödan värd."
Matchen
Att killarna ville mycket rådde det inga som helst tvivel
om. Kanske ville de lite väl mycket. För om man ska vara ärlig var det inte
mycket till fotbollsmatch i den första halvleken. Kronäng hade visserligen ett
par längre djupledsbollar (flertalet av dem nere från David ”Piggelin” Nylén i
målet) som ledde fram till målchanser. Men när chanserna inte förvaltades och
Elfsborg tog ledningen via en ”flytväst” (som expertkommentator Glenn Strömberg
brukar uttrycka sig när ett lag har tur), blev spelet än mer stressat och
ogenomtänkt.
Desto bättre då att killarna tog tag i det i den andra
halvleken och började spela fotboll. Kvitteringsmålet kom dock till på en hörna
från hörnspecialisten Hannes Andersson. Oskar Omar höll sig påpassligt framme
vid den bortre stolpen och satte dit det så förlösande målet som blev starten
på vändningen.
För det dröjde inte länge innan Simon ”Bagarn” Lindén höll
sig framme, på framspelning från Rami Alhazouri, och rakade in ett välförtjänt
ledningsmål för sitt lag som nu var fyllt av positiv energi och självförtroende
igen. Kronäng öste på framåt och av bara farten utökade Adnan ”GarBale”
Mohamed, som hade lovat minst ett mål idag, ledningen ytterligare.
På tal om självförtroende skulle Rami Alhazouri senare prova
skottlyckan på ännu en välslagen hörna från Hannes Andersson. På direktvolley
lyckades Rami få till en kalasträff på letade sig in i nät – ett mål av absolut
toppklass. Vi återkommer till detta konststycke senare. Under tiden konstaterar
vi att Rami Alhazouri, efter en fin individuell prestation, även fick avsluta
målskyttet och fastställa slutresultatet till 5-1 för Kronäng.
Sammanfattning
På det stora hela var det ingen strålande insats från
Kronäng som vi vet kan prestera betydligt bättre fotboll än såhär. Det är
framförallt bredden i anfallsspelet vi behöver fortsätta att arbeta med för att
ta nästa steg och bli ännu vassare framåt. Men en seger är alltid en seger,
samtidigt som det alla gånger är moralhöjande att vända på fotbollsmatcher.
Extra
plus till Casper ”Piqué” Swahn som verkligen gjorde skäl för smeknamnet genom
att läsa spelet föredömligt och med ett lugnt men distinkt mittbacksspel behärskat
sätta stopp för motståndarnas anfallsförsök. Grymt Casper!
Den gedigna laginsatsen, där alla tog jobbet, fick vi som
vanligt från killarna som verkade ha roligt och trivas tillsammans. Så varför
ska vi egentligen hålla på och klaga och påpeka detaljer i spelet som kan förbättras?
Är enklast att besvara den frågan genom att avsluta där vi inledde – för det
här äventyret har ju inte mer än börjat:
”Den mätta dagen, den
är aldrig störst.
Den bästa dagen är en
dag av törst.
Bryt upp, bryt upp!
Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora
äventyr.”
Matchens…
…Tursida?
Som Linus Söderström mycket riktigt konstaterade gjordes
alla målen i matchen på samma mål (”tursidan”) – precis som fallet var i
DM-matchen senast. På min fråga om det går att räkna ut innan vilken som blir
tursidan blev svaret: ”Nej, det får man se”. Klockrent svar Linus!
…Anders Svensson
Rami Alhazouris volleykanon direkt på hörnan påminde om
Anders Svenssons drömmål mot Malmö som blev framröstat till Allsvenskans
snyggaste mål 1999. Vi får se om någon lyckas slå Ramis mål under säsongen.
…Iniesta-passning
Teo Lagerstedt tog med sig bollen in centralt, tittade upp,
inväntade löpningen och släppte bollen i precis rätt läge när han med en
urläcker genomskärare hittade fram till Wile ”Ter Stegen” Lindqvist som hade
tajmat sin löpning utmärkt. Det var en passning som hade gjort Iniesta grön av
avundsjuka – eller kanske åtminstone lite mindre vit i ansiktet. Härliga
prestationer Teo och Wile!
…Städgumma
Gustav ”Överlappskungen” Isaksson som tog ett flertal längre
maxlöpningar hemåt, vann tillbaka bollen och satte igång nya anfall för
Kronäng. Ett jobb i det tysta som är ovärderligt för ett fotbollslag. Helt rätt
inställning Gustav!
//Henrik Johansson