Fredagens derby mot Mariedal följdes, redan under måndagskvällen, av ytterligare ett derby när Rydboholm kom på besök till Kronäng Arena.

 

Anledningen till att matchen spelades först nu och på en måndag?

 

Det var enklare att flytta på en fotbollsmatch än studenten.

 

Hur som helst.

 

När domaren visslade i gång matchen var det som att Mariedalsmatchen aldrig hade blåsts av – att den fortfarande pågick.

 

För Kronäng uppträdde nämligen med precis samma självklarhet som i fredags.

 

Första halvlek

 

I fredags tog det en dryg kvart.

 

Den här gången tog det inte ens tio minuter innan Besart Zeqiri, efter ett inkast från högerkanten, hittade in med bollen i straffområdet till Emad Sirriyeh, som enkelt kunde raka in 1-0 för hemmalaget.

 

Omkring tjugo minuter senare började Edvin Sundström att driva med bollen.

 

”Passa”, ropade någon.

 

Edvin fortsatte att driva med bollen.

 

”Passa”, ropade några till.

 

Edvin fortsatte att driva med bollen.

 

Och sen när han själv tyckte att det var läge, lättade han ut bollen mot vänsterkanten till Emad Sirriyeh att sköta resten.

 

Emad bröt in i straffområdet och tackade för senast när han spelade fram Besart Zeqiri som satte dit 2-0 från nära håll.

 

När vi närmade oss halvtidsvila stod sedan Emad för ett tekniskt nummer längs vänsterkanten och vidare in i straffområdet. 

 

En teknisk uppvisning som dessutom fulländades med att han placerade in bollen i det långa hörnet.

 

Men icke sa Nicke.

 

Domaren menade att bollen tog i hjulet och ut och dömde därför bort drömmålet, varför Kronäng endast hade ledningen med två mål i halvtid.

 

Om nu bollen verkligen tog i hjulet och ut (vilket det rådde delade meningar om) var det säkert ett korrekt domslut enligt regelboken.

 

Men skulle man inte kunna uppdatera regelboken (som Gustav Wasa säkert var med och skrev) med följande paragraf?

 

”Om avslutet föregås av en ”Thierry Henry-uppvisning”* ska det således inte spela någon roll om bollen tar i hjul-jäveln eller inte – då ska det ALLTID ses som en förmildrade omständighet – och mål ska dömas”.

 

*Thierry Henry-uppvisning, är när man likt fransmannen dribblar sig förbi sin försvarare (i Henrys fall Javier Zanetti - där och då av många ansedd som världens bästa ytterback), saktar ner för att vänta in honom och sen dribblar av honom en gång till.

 

Andra halvlek

 

Kronäng verkade ha bestämt sig för att avgöra matchen så tidigt som möjligt i den andra halvleken.

 

En som framförallt verkade ha bestämt sig var Edvin Jonsson som drev fram bollen längs vänsterkanten och som, trots att situationen verkade vara över ett flertal gånger, VÄGRADE att ge sig innan han hade kommit runt, ner till kortlinjen och skickat in inlägget som ledde fram till att domaren pekade på straffpunkten.

 

”Var det tillräckligt för att komma med i krönikan?”, undrade Edvin på bänken när han hade gått av med krampkänningar mot slutet.

 

Klart som tusan att det var.

 

Snacka om attityd.

 

Och vi pratar för generellt sett för lite om ytterbackar.

 

Till viss del kan det vara Zlatans fel.

 

Minns ni när en reporter, efter en landskamp, inte kunde låta bli att berätta för Zlatan att Kim Källström inte var helt tillfreds med deras samarbete ute på planen?

 

”Han har spelat för mycket vänsterback, det är vad han har gjort”.

 

Det var ju i och för sig riktigt vasst av Zlatan att lyckas ta fram den repliken på uppstuds – just eftersom Kim ju hade spelat en del vänsterback i Lyon den säsongen.

 

Men känns det inte lite som att man tar ytterbackarna för givet?

 

Många gånger springer de upp och ner matcherna igenom.

 

De ska försvara.

 

De ska anfalla.

 

Har ingen statistik som styrker det – men det känns som att de ofta har otur när de väl lyckas med något offensivt.

 

Som att det många gånger inte blir något av det. 

 

De har kommit förbi ute på kanten, efter en lång löpning som började nere vid eget straffområde, och ska bara slå in bollen.

 

Då kommer en försvarare emellan och lyckas då dessutom slå bollen tillbaka på ytterbacken som då får springa hemåt igen eftersom det offensiva initiativet bara ledde till inspark.

 

Med tanke på hur Kronäng spelar försvarsspel behöver ytterbackarna lägga ner ett hårt och därmed ovärderligt jobb för laget.

 

Så därför var det lite EXTRA glädjande att det fina förarbetet som Edvin stod för också ledde fram till något konkret i form av en straff.

 

En straff där Besart, likt Salah i helgen, gjorde mål på sin egen skottretur och 3-0 var ett faktum med dryga halvtimmen kvar. 

 

Därefter gjordes en del byten och resterande del av matchen blev mer en transportsträcka mot slutsignalen.

 

David Stolt spelade visserligen fram till Mustafa Ghommid som, med en ordentlig knorr på bollen, pricksköt in 4-0 via stolpen, vilket också blev slutresultatet.

 

Sammanfattning

 

Precis som mot Mariedal i fredags, spelade Kronäng med hög intensitet i försvarsspelet på ett sätt som innebar att motståndarna aldrig fick tillfälle att andas med bollen.

 

Anfallsspelet var även den här kvällen lugnt, metodiskt och variationsrikt på ett sätt som genererade en hel del målchanser framåt.

 

Visst kändes det något oroande att det, sett till matchbilden, ”bara” stod 2-0 i halvlek efter Emads bortdömda drömmål.

 

Märkligt det där med hjulen i målen och reglerna kring det.

 

Det händer verkligen titt som tätt.

 

Och det gav faktiskt Kronäng ett visst huvudbry.

 

Man hade ju i princip redan vunnit matchen.

 

Och nu behövde man göra det en gång till.

 

Ett reduceringsmål i det läget så vet man aldrig vad som hade kunnat hända. 

 

Men när 3-0-målet väl kom kunde Kronäng andas ut lite grann och kosta på sig lyxen att spela av resten av matchen.

 

Det väntar ju ny match på lördag mot svårspelade Hyssna.

 

Hyssna på bortaplan kommer bli något HELT ANNAT än de här två relativt bekväma kvällarna som båda två har känts lite som lilla julafton.

 

Måndagskvällen kanske till och med som lilla hjulafton.

 

Matchens…

 

…Lycka till!

 

Matchen mot Rydboholm var Edvin Sundströms sista innan han provar lyckan i Kinna i division 3.

 

Edvin har bidragit med mycket (både på träningar och matcher). 

 

Nu på senaste tiden även med ”Steven-Gerrard-kross-bollar”.

 

Men Edvin har framförallt gjort ett ovärderligt jobb i de tysta – för att de mer offensiva spelarna ska kunna fokusera på att göra mål.

 

Hur mycket jobb det rör sig om märks inte minst när spelaren i fråga plötsligt saknas, likt förra året.

 

Då drog kan till USA.

 

Den här gången ska han i alla fall inte till Kina.

 

Utan vi lägger på ett n och önskar honom all lycka till med tanke på all tid och kraft han har lagt ner för att få den här möjligheten. Du har förtjänat den Edvin!

 

…Arbetslösa duo

 

Undertecknad har nog aldrig sett mittbacksparet Calle & Andy behöva agera så lite försvarsmässigt under en match tidigare.

 

Ett bättre betyg till försvarsspelet Kronäng stod för den här kvällen är svårt att hitta.

 

Men kanske passade bra att duon fick en lugnare match.

 

För när vi snackar om ”Hyssna away” lär de knappast behöva gå till arbetsförmedlingen.

 

…Dr Jekyll & Mr Hyde

 

Känslan var att David Stolt var precis överallt den här kvällen då han hela tiden var där och skavde på motståndarna som många gånger fick smaka på gräset (eller granulatet då) och därigenom ständigt störde rytmen i deras anfallsspel. Många gånger spelade han i närheten av gränsen – men aldrig över den.

 

Gav sig därutöver iväg på offensiva löpningar och bidrog mer till anfallsspelet än vanligt och hade väl om han hade gjort mål på avslutet med vänsterfoten kommit upp i +++++. Nu får han nöja sig med ++++. Men riktigt kul att se David!

 

Startelva (4-3-3)

 

Jihad Mohamad Jasemalonezi

 

Semir Todorovac - Andreas ”Andy” Hjalmarsson - Carl Eriksson – Edvin Jonsson

 

David Stolt - Edvin Sundström – Arvid Elmgren Kopp

 

Erik Borre - Besart Zeqiri (c) - Emad Sirriyeh

 

Ersättare

 

Hannes Andersson, Edon Goq, Mustafa Ghommid, Simon Willman, Casper Svahn, Linus Ahlberg, Stefan Wiland.

 

//Henrik Johansson