Kan ni göra mig en tjänst?
Tänk på den tröttaste tonåringen ni har sett.
Är ni klara?
Okej, se nu den trötta tonåringen framför er.
Och så dubblar ni det.
Då förstår ni hur det såg ut när ett gäng ”vänt-på-dygnet-under-jullovet-grabbar”
anlände till Kronäng Arena klockan 07.15 under torsdagsmorgonen för att
därifrån åka till Skene och spela Nyårskulan.
Den sköna sovstunden under den tjugofem minuter långa
bilfärden till trots, var det såklart inbjudande att slagga en stund på den
hårda träbänken i omklädningsrummet med väskan som huvudkudde.
Vi nämner såklart inte namn, då det vore taskigt – men en ledtråd är att han är
vänsterfotad. Högerfoten kan han inte ens gå på bussen med.
Wile drog igång lite lugn musik i högtalaren och sakta men säkert var samtliga spelare till slut tillräckligt mentalt närvarande för att vi skulle kunna snacka ihop oss.
När vi nu ändå hade gått upp såhär tidigt, kom vi överens om att
vi verkligen skulle ge oss själva chansen direkt i inledningsmatchen av turneringen
som endast innehöll högkvalitativt motstånd.
Och från att ha varit glad och tacksam över att killarna
överhuvudtaget orkade ta den lilla promenaden till väskan för att hämta
matchtröjan, fick vi se ett lag som verkligen gick ut och visade att de ville
vara med från start i den här turneringen.
Kinna IF 1 – Kronängs
IF (0-1)
Kronäng hittade omgående rätt i försvarsspelet mot ett Kinna
som blev såväl konfunderade som frustrerade när de inte lyckades hitta något
sätt att luckra upp den tighta defensiven.
Isak ”the magic left foot” Sångberg förvaltade sedan, serverad av lagkapten Arvid Elmgren ”Captain Fantastic” Kopp, en
inspark från kanten på bästa sätt och gav Kronäng ledningen.
Kronäng hade därefter flera vassa omställningar mot ett Kinna
som var tvunget att satsa allt hårdare framåt och det var betydligt närmare ett
eller två mål till för Kronäng än ett kvitteringsmål.
Fast med ett fåtal sekunder kvar fick Kinna en frispark
precis utanför straffområdeslinjen, vilket vi insåg skulle bli matchens sista
spark.
Undertecknad kände för att lämna hallen, men lyckligtvis lyckades inte Kinna utnyttja läget och Kronäng
kunde hålla undan till en ytterst välförtjänt seger med mersmak.
Skene IF – Kronängs IF
(2-1)
I nästa match ställdes Kronäng mot Skene som hade stått som
segrare i Blixtcupen i Daltorphallen för en dryg månad sedan.
En tuff uppgift på förhand, men Kronäng hängde på nytt med
bra i matchen tack vare det noggranna, kompromisslösa försvarsspelet och tog också
ledningen när Adnan ”GarBale” Mohammad avslutade en kort hörnvariant.
Skene kvitterade och matchen stod i det här skedet verkligen
och vägde då Kronäng, till skillnad från i öppningsmatchen, hade betydligt mer
eget anfallsspel och killarna gick verkligen för segern.
Kronäng hade dock dragit på sig för många frisparkar, vilket
innebar att Skene tilldömdes en tiometerstraff med ett par minuter kvar att
spela. Men Wile ”Ter Stegen” Lindqvist stod för en utmärkt räddning
och matchen var fortfarande ordentligt spännande.
Kronäng hade ett par riktigt fina möjligheter att avgöra.
Fast när de inte utnyttjades kunde Skene istället göra segermålet med fem ynka
sekunder (!) kvar på klockan.
En blytung förlust i en tempostark, händelserik match där
Kronäng förtjänade åtminstone en poäng och lika gärna hade kunnat vinna.
Kronängs IF –
Dalsjöfors GoIF 1 (0-0)
I den avslutande gruppspelsmatchen mot Dalsjöfors började
tröttheten att märkas av något då Kronäng inte riktigt kom upp i samma
intensitetsnivå som i de tidigare matcherna.
Men trots det stod man där efter slutsignalen med en enda
fråga:
HUR?
HUR kunde den här matchen sluta 0-0?
HUR?
Frånsett att Kronäng bjöd motståndarna på en chans
inledningsvis, hade laget bra koll defensivt och skapade en kavalkad med
chanser framåt – både genom fina kombinationer och omställningar.
Men trots att det ena öppna läget efter det andra
uppenbarade sig ville bolluslingen inte hitta nätet den här gången.
Trots att det såklart i slutändan har med effektivitet att
göra var det inte så att avsluten var av dålig kvalité. Men om de inte gick
precis utanför eller över, hann målvakten parera eller så tog den på ett knä
eller en fot och studsade motståndarnas väg.
En match som Kronäng, sett till matchbilden, borde ha vunnit
med minst ett par bollar, men som på ett onaturligt (frustrerande!) sätt
slutade mållöst, vilket inte var tillräckligt för avancemang med tanke på
resultatet i gruppens avslutningsmatch där Kinna vann mot Skene.
Sammanfattning
Ja, det var en härlig kontrast mellan de morgontrötta tonårskillarna
som knappt kunde fästa blicken så tidigt på dygnet och det hårt arbetande gänget
som, med försvarsspelet som grund, stod för imponerande insatser i Skene.
Visst är det en lite märkligt att få lämna en turnering när
känslan är att laget knappt släppte till en målchans på de tre gruppspelsmatcherna,
när det dessutom var så att antalet skapade målchanser framåt stegrades för
varje match som gick?
Killarna visade upp ett moget ansvarstagande och en respekt
för lagspelet genom att själva sköta bytena med en utmärkt frekvens:
In och ge allt för laget.
Byte.
In och ge allt för laget.
Byte.
Ja, det var verkligen mantrat för dagen och då försvarsspelet
var snudd på prickfritt och resulterade i tillräckligt med målchanser framåt, krävs
det inget geni för att räkna ut att det var oförmågan att transformera
chanserna i mål som stod emellan laget och ett avancemang som Kronäng både hade
kämpat och spelat ihop till.
Ska man hårdra det hela var Kronäng, med facit i hand,
alltså fem futtiga sekunder (som det svider!) alternativt ett par mål i den
avslutande matchen (HUR?) ifrån avancemang från en mycket jämn och svårspelad
grupp mot motstånd av hög kaliber.
Det kändes såklart bittert och en aning snopet där och då. Men
med lite distans (en dryg kvart) verkade det ändå som att killarna var nöjda
med vad de hade presterat tillsammans och att de tyckte det var värt besväret
att ställa klockan och kliva upp i tid denna torsdag.
Tack ska ni ha killar för ett mycket bra uppträdande hela
dagen – det är helt klart värt att ta ledigt från jobbet för att få åka på turnering
tillsammans med er. Superkul och nervkittlande som vanligt.
OBS! Inomhusträning
på lördag!
Fick under dagen den
glädjande nyheten att Björkängshallen är öppen på lördag, vilket såklart innebär
att vi tränar som vanligt. Skickar ut en kallelse i vanlig ordning som vi vet
vilka som kommer.
God fortsättning på fotbollsåret
2019!
//Henrik Johansson