”Varje match lever sitt eget liv”, brukar det ju heta och
tur är väl det. Tänk vad tråkigt det vore om man redan på förhand visste hur en
fotbollsmatch skulle sluta – även om man enkelt hade kunnat bli mångmiljonär
genom att lämna in rätt Stryktipsrad lite när man kände för det.
Nej, oförutsägbarheten är viktig för att fotbollen ska kunna
överleva och fortsätta vara relevant - trots att den just av den anledningen ibland
kan göra oss oförstående och förgrymmade.
Känslan efter att Kronäng hade tagit emot Dalsjöfors hemma
på Kronäng Arena, i en match där killarna komprimerade ihop så mycket bra saker
under 80 minuter och 36 sekunders fotboll, var lite som när man väl lyckas få elva
eller tolv rätt på Stryktipset – och så blir det ingen utdelning.
Matchen
Killarna pratade själva inför matchen om att vi skulle
använda oss av den höga pressen, som under perioder hade fungerat så bra mot
Elfsborg dagen innan, och det höll på att ge utdelning direkt när Willhelm ”den
långe” Grahn fick läget, men avslutet kunde täckas ut till en resultatlös hörna.
Kronäng bet sig fast utanför motståndarnas straffområde och
etablerade ett kraftigt tryck med ett par hörnor till och skott från distans. Närmast
var Dek Ibrahim när han utmanade inåt från vänsterkanten och avlossade ett
skott som målvakten kunde rädda vid sin högra stolpe.
Ett fysiskt starkt Dalsjöfors arbetade sig in i matchen, började
nu också komma till lägen och då framförallt via hörnor. Hörnor som Kronäng,
med vissa undantag, hanterade bättre jämfört med förra veckans match mot Skene
då passiviteten var påtaglig.
I halvtid fanns det inte så mycket mer att säga än att vi
skulle fortsätta på den inslagna vägen och det var precis vad killarna gjorde.
Kronäng fortsatte att pressa på med många löpningar framåt
och bra tempo i passningsspelet. Dek hade ytterligare ett skottförsök som gick
över, men allra närmast var det kanske när Read Alhri, från höger i
straffområdet, avlossade ett hårt och pressat skott som tvingade bortamålvakten
till en grym reflexräddning vid första stolpen.
Hemmalaget kändes intressanta i varje anfall och såg ut att
ha bra kontroll bakåt. Men så, med cirka tjugo minuter kvar, uppstod en situation
när Kronäng inte lyckades få undan bollen från straffområdet och hinna upp i
press tillräckligt snabbt för att täcka skottet, varpå bortalaget kunde ta
ledningen.
Kronäng gav inte upp och skapade, trots att spelet kanske blev
lite för inidividualistiskt under slutfasen, ett par kvitteringschanser – men det
vill sig inte riktigt i de avgörande momenten.
Sammanfattning
När killarna väl bestämde sig för att sätta in den höga pressen
flyttade de över hela laget och pressade tillsammans, vilket innebar att
Kronäng ett flertal gånger kunde vinna bollen högt upp i planen och komma till
farliga omställningslägen innan motståndarna hade hunnit samla sig.
Framåt hade vi eftersökt fler löpningar och glädjande nog
fick vi se hur anfallarna (Hugo ”Pirlo” Andersson,
Read Alhsri, Dek Ibrahim & Willhelm ”den långe” Grahn) alltid var beredda
och såg till att löpa i djupled.
Detta innebar att bollhållarna centralt på mitten (Arvid Elmgren Kopp, Isak ”the magic left
foot” Sångberg”, Gustav ”Överlappskungen” Isaksson & Rami Alhazouri) ofta
hade flera alternativ att välja mellan - och glädjande nog slogs det fler
bollar längs kanterna än centralt.
För även om det inte alltid ledde fram till avslut eller
inlägg, gav det nästan varje gång minst ett inkast på offensiv planhalva så att
laget kunde flytta upp och ägna sig åt mer anfallsspel än försvarsspel.
I uppspelsfasen gick de superhabila mittbackarna (Hannes ”Tillslagsprinsen” Andersson & Casper ”Piqué” Swahn)
återigen brett isär och visade att de ville ha bollen så att målvakt Wile ”Ter Stegen” Lindqvist, med sin kyliga
fot, i stort sett varje gång kunde sätta igång spelet längs marken vid insparkarna,
Ytterbackarna (Carl Ekdahl,
Elias ”Citatmaskinen” Arnesson & Sebastian Muñoz Cortes) kunde därmed flytta fram och blev mer delaktiga i anfallsspelet längs flankerna ju längre matchen gick.
Som ni märker gjorde killarna alltså inte bara rätt saker
den här eftermiddagen – de gjorde dessutom de rätta sakerna på rätt sätt.
Vi
ledare är mycket belåtna med killarnas prestationer den här eftermiddagen och anser
att de ska sträcka rejält på sig även om de inte fick den utdelning som de alla
gånger hade gjort sig förtjänta av i en match som egentligen var deras.
Surt, men en mycket intressant och pulshöjande match att titta på!
Matchens…
...”Can he go all the
way?”
I ett läge när båda lagen var rejält utdragna, uppstod en situation där Rami Alhazouri tog bollen från
egen planhalva och sprang framåt med bollen. Ingen gick på så Rami sprang lite
till. När motståndarna väl började gå på tog sig Rami förbi. Till slut
lyckades sista försvararen få ut ett krokben precis utanför straffområdet. Men
tänk vilket "Messi-mål" det hade kunnat bli!
…Tuffing
Wile ”Ter Stegen” Lindqvist, som visade stort mod när han
klev in i ett par stenhårda dueller, åkte på en ordentlig smäll, men reste sig
upp och fortsatte att hjälpa sitt lag. Starkt Wile och gött att se!
//Henrik Johansson